Hur sjutton lyckas man köra fast bilen i en snödriva? Det är ju totalt omöjligt om man inte är världens största klant. När det börjar ta emot och gå uppåt.. Börjar man inte fundera vad det beror på då? Inte gasar man ännu mera så man fastnar med hela bilen i alla fall? Haha.. Fattar verkligen inte. Och inte nog med det.. Han öppnar dessutom bildörren precis när en annan bil åker förbi så han slår upp dörren på den andra bilen. Repade förmodligen den bilen också. Och.. Sen håller han på att göra samma sak igen. Köbildning, inga varningsblinkers, respektlösa omkörningar och folk som försöker putta och gräva fram den där satans bilen. Låt den sitta där om han nu är så klantig. Bara för att jag skriver om detta nu så kommer jag säkert köra fast med Noppe, men då får jag göra det. Ville bara berätta för er att folk kan inte köra bil och ännu mindre på vintern.

(Klicka på bilden för att se klanten i större format)

Jag vill inte ens höra ordet snö igen. Nu räcker det. Tycker inte om att vara ute i det här vädret. Fast är ju så illa tvungen. Kan det inte bara sluta vara snöstorm? Snöar till och med in i garaget. Kul att behöva skotta fram Noppe.

Tittade igenom min gamla blogg precis. Jag vill kunna skriva som förr. Känna tankarna bara flöda ut genom mina fingrar. Berätta vad som rör sig där inne. Nu vet jag varken ut eller in. Det känns helt blankt. Behöver hitta ett sätt att finna orden igen. Hur?

"Alla beslut man tar är ens egna val och dem får man stå för, men vissa saker drabbar bara inte en själv utan andra i omgivningen också. Dock kan man inte låta någon annan styra ens liv, ingen annan kan ta besluten åt en och man kan heller inte låta allt hänga på någon annan. Det finns så många olika saker som kan spela en stor roll i de beslut man tar och man måste själv hitta ett sätt att hantera alla motgångar i livet, det finns ett sätt för alla så därför kan man inte bara ge upp. Man kan inte bara skita i allt..

Man måste tänka långsiktigt och vad som blir konsekvenserna av sina handlingar och inte bara bli förblindad av nuet och allt som drabbar en just då. Livet funkar inte så, utan öppna upp ögonen och se och förundras över vilka möjligheter som faktiskt finns där ute. Livet är som en enda stor bergochdalbana.. Den innehåller många fallgropar men minst lika många höjdpunkter, i vissa partier går det snabbt och andra lite segt, speciellt på vägen upp. Fast har man klarat sig ända upp så ligger hela världen för ens fötter. Den innehåller även en hel del kurvor och snabba vändningar och ibland hänger hela världen upp och ner och ingenting står rätt till eller är som det ska. Men när man väl har tagit sig igenom hela banan så ångrar man inte att man gjorde det även om man under färdens gång undrade vad man hade gett sig in på. Man är istället stolt över att ha klarat det och skulle lätt göra samma sak igen."

Haft en mysig ledig dag idag. Känner att jag för en gångskull varit duktig och tagit vara dagen. I alla fall den delen som jag varit vaken. Hehe.. Tog en ordentlig sovmorgon. Gick sedan ut med hunden och åkte och handlade och tankade. Postade även det där brevet jag tänkt posta i evigheter nu för en försäkring som jag inte vet vad den innebär. Sedan har jag diskat all min disk. Lagat mat och bakat Chocolate Chip Cookies alá Nestlé Toll House inspirerat från Vänner. Haha. Har lite ont i magen nu men är ändå nöjd med mig själv.

Imorgon är det dags för jobb igen och likaså i helgen. Ledig först på onsdag igen. Blir kvällsjobb nästa vecka.

Det har blivit mycket bio nu på senaste. Inte mig emot dock. Är ju i princip det enda man kan göra denna årstid utan att frysa häcken av sig.

Var och såg på Wolfman igår. Hatar när det är mycket folk. Försvinner alltid in i min lilla bubbla. Så att gå på bio på Alla Hjärtans Dag kanske inte var det smartaste draget. Men men.. Filmen var i alla fall helt okej. Den var spännande och mystisk i början men efter ett tag kändes allt bara överdrivet. Det som förstörde mest var att man fick se hur själva "Wolfman" såg ut. Tycker det är bättre att lämna sådana "monster" till fantasin. Då blir det mer läskigt. Det såg bara töntigt ut i denna film. Men den var inte helt värdelös i alla fall.. Det var en hel del överraskningsmoment som de lyckats bra med.

Det finns nog ingen som har missat att det är Alla Hjärtans Dag idag. Så jag ska inte babbla en massa om det. Hoppas att alla som firar får en underbar dag :) 

Detta var väldigt skumt.. Frågan är: Från vem?

Igår kom Jesus och Stella. De åkte för några timmar sedan. Kul att de var här. Det tyckte Vincent också. Vi bakade pizza på kvällen lagom till Melodifestivalen. Gott blev det. Efter Melodifestivalen, som jag helst inte kommenterar, blev det filmkväll. Tre filmer på raken. Magen knöt sig många gånger. Av olika anledningar. Det var Edward, Jacob, psyksjuka människor och hemsökta hus som framkallade dessa känslor. Hehe.

Slutade tidigt idag. Det behövdes denna fredag även om det var lite kämpigt att komma upp imorse. Känner mig rätt nöjd då jag har hunnit med en del sysslor. Saker som jag pratat om och skjutit upp alldeles för länge är nu fixade. Skönt! Detta har jag gjort idag:

• Diskat
• Tagit bort julpyntet och packat ihop julgranen
• Vikt tvätt och lagt i byrån
• Bytt lakan i sängen
• Dammat
• Tagit ut soporna
• Städat toaletten
• Dammsugit
• Vattnat blommorna (!)
• Och allmänt bara plockat undan och gjort rent överrallt

Det enda som behöver göras nu är att torka golven. Fast det blir nog efter helgen. I morgon kommer Jesus och Stella. Då blir det mys med hembakat pizza och melodifestivalen.

Jag är en utav dem som bär ett plagg från Emma Damm. Det är ett av mina absoluta favoritplagg. Har ett linne med trycket "Life will change". Jätte skönt material och sitter perfekt. Passar till allt!

Saknar våren. Sommaren. Högklackat. Min skinnjacka. Vill gå barbent. Långa promenader med Vincent. Kunna stanna upp och bara njuta av tillvaron. Få vara lycklig.

Vintern är mysig på sitt sätt. Skulle inte vilja vara utan den helt och hållet. En vinter utan snö skulle bara vara grå, kall och trist. Snö är otroligt vackert men nu räcker det. Det är inte bra att få för mycket av det goda. Vitt är fint, men det är dags för de andra färgerna att få vara med nu också. Annars blir det ju orättvist. Ge mig vår.

Solens underbara strålar tittade fram lite i förmiddags. Så passade på att fånga det på bild. Hårbollen fick också vara med, han älskar också solen. Han letar alltid upp platser med sol att ligga i. Sötnosen.

Älskar mitt nya armband ifrån Maria D'signs. Suktat efter det ett tag och nu var det äntligen dags att unna mig det :) Det var jag värd plus att jag behöver lite extra "Faith" ibland. Passade perfekt trots att jag har rätt små och klena handleder. Det var bara att skriva till Maria i beställningen hur stort armbandet skulle vara så fixade hon det. Det blir ju alltid en annan grej när det är ett egendesignat smycke. Framförallt för att det inte känns massproducerat och har ju då oftast bättre kvalité.

Varning för totalt onödigt och ordbajsande inlägg.

Tycker om att vara blond. Men det finns många baksidor också. Det känns alltid som om man eftersträvar det extrema och ändrar sig hela tiden. Lite ljusare.. Lite glansigare.. Lite mer naturligt.. Lite mer kontrast.. Alltid är det något. Man blir aldrig nöjd. Sedan är det ju den där förbannade urväxten. Spelar ingen roll om man så skulle gå till frisören varje vecka, det känns som om den alltid är där mer eller mindre. Eller så inbillar man sig. Det är förmodligen ingen annan som ser. Ingen annan som bryr sig heller för den delen.

Men men.. En annan som alltid är rätt pank anser nästan att det är en lyx att fortfarande kunna vara blond. Att ha råd. Största anledningen till att jag var brunett i slutet av gymnasiet var pga pengarna. Det fanns inga. Det blir inte så ofta att jag kommer i väg till frisören nu heller men när jag väl gör det så är det värt det... Oftast..

Denna gång blev en total katastrof. Skulle fixa min utväxt och klippa mig. Hm.. Det såg inte så farligt ut hos frisören men när jag kom hem och ju fler timmar som gick ju värre blev det. Utväxten blev orange och så var jag gråbrunfläckig i hela håret. Annika höll på att garva ihjäl sig när hon såg mig.

(Klicka för att se bilden i större format)

Var tillbaka till frisören igår i alla fall. Vilket blev mycket bättre. Passade även på att färga underhåret. Varit sugen på det länge och istället för att krångla med slingor där så var det lika bra att färga hela skiten. Riktigt fin färg blev det. Nästan så jag blev sugen på att bli brunett helt och hållet igen. Fan jobbigt läge. Svårt att väga det emot varandra. För blir jag brunett så kommer jag tillslut sakna att vara blond och så måste jag gå igenom det där helvetet för att bli blond igen. Månader där man ser hemsk ut och tycker inte att något händer. Hm.. Får fundera på det där. Snart är det ju sommar ändå och då bleks ju håret naturligt, så då kan man lika gärna vara blond. Eller? Fan.. Nu är jag ju en blandning utav båda. Så där lagom. Undrar vad jag ska kalla mig när folk frågar.. Är jag blond eller brunett? Vilken del av håret räknas?

(Klicka för att se bildern i större format)

Vad sjutton hände? Jäkla snökaos. Totalt omöjligt att ta sig fram. Inte att rekommendera att pendla till jobbet i detta. Såg absolut ingenting i morse på vägen till jobbet. Låg bakom en lastbil som jag endast kunde lokalisera på lamporna högst upp, annars var det helt kritvitt. En aning obehagligt. Var åtskilliga olyckor och bilar ståendes längs vägen. Väl framme på jobbet fick man ju självklart parkera längst bort, länst ner och inte hade de hunnit ploga heller. Ett under att jag inte körde fast stackars Noppe. Fick skotta fram honom nu efter jobbet.

Äntligen hemma i alla fall. Sitter här med mina hushållssysslor hängandes över mig som ett evigt grått moln. Bläää... Men till tröst så är jag ledig i morgon. Så ska tillbaka till frisören så hon får fixa mitt hår samt åka och hämta hem Vincent. Inte sett honom på en vecka nu. Min bebis.